Valet är fritt - men hjärnan älskar socker!
Jämfört med andra primaters hjärna väger människans tungt. Eftersom fruktätare har större hjärnor än bladätare har forskare dragit slutsatsen att den tidiga människan gillade just frukt.
Det kan ha varit smaken för sötma som gjorde att just människohjärnan utvecklades så starkt. Ju sötare frukt, desto mer energi. Den kopplingen lärde sig våra tidiga förfäder och den sitter som berg i oss nutidsmänniskor. På samma sätt uppstod förmodligen kopplingen i hjärnan mellan fet mat och energi.
När människan hade ätit nötter i generationer visste hon instinktivt att det lönade sig att knäcka dem — även om det inte gav samma omedelbara belöning som fruktsockret.
Om vår hjärna är proportionerligt större än andra primaters så är tarmpaketet desto mindre. Av det har en del forskare dragit slutsatsen att vi attraheras av sådant som är lättsmält. Av de tre huvudgrupperna i vår mat - socker, fett och protein - är protein det som är svårsmält. Inte konstigt att det blir socker och fett som dominerar när tillgången på mat är obegränsad och valet är fritt.
Vissa fetter är livsviktiga för oss, men evolutionen har gjort att vi föredrar socker framför fett. När det gäller omedelbar behovstillfredsställelse finns det inget som slår socker. I västvärlden ligger andelen fett ganska konstant på 37 procent av energiintaget medan sockerätandet bara ökar och ökar.
Förklaringen finns i sockrets särställning hos vår hjärna. Hjärnan lever nästan enbart på socker. Den har en privilegierad ställning.
I viloläge står den för 20 watt av hela kroppens omsättning på 100 watt. Ur ett evolutionsperspektiv finns det en tydlig idé med detta hjärnarbete. Det gäller att ligga före och det som ska regleras sker hela tiden och per automatik. Det betyder att det går åt väldigt mycket energi till att tänka på saker som aldrig blir av.
Socker är den mest lättsmälta formen av kolhydrater. Du kan använda det direkt som bränsle, utan omvandlingsprocesser. Det är helt enkelt en snabbfix och därför så attraktivt.
Varje gång du får socker på tungan blinkar det till av glädje i hjärnan. Det betyder nämligen att du har nått målet för matsökandet: Här finns det energi att hämta.
Andra kolhydrater kräver en minimal insats för att snabbt förvandlas till socker. Man talar därför om snabba kolhydrater, eller korta, för att de består av korta kedjor av molekyler.
Alla kolhydrater består av olika sockerarter som sitter ihop, mer eller mindre bundna till varandra. Ju hårdare de sitter ihop, desto längre tid tar det för kroppen att krama ut energin ur dem.
Motsatsen till lättsmälta sockerarter är till exempel en träbit — den rår vi inte på, den går rätt igenom matsmältningssystemet. Gräs, som kon behöver fyra magar för att smälta,bär också omöjligt att bryta ner för människan. Råris och bönor består däremot av kolhydrater som vi kan tillgodogöra oss — även om det tar tid.