Styrketräning
Styrketräning - plus och minus
Om man vill öka hypotrofin, muskeltillväxten, maximalt, är det fibrer av typ 2A som ska tränas. Det gör man med medeltung belastning och ganska många upprepningar. Då får man en styrkeuthållighet, men maximal styrka. Denna typ av styrketräning använder sig kroppsbyggarna av.
De är intresserade av att musklerna blir stora och ser imponerande ut och fäster mindre avseende vid den faktiska styrkan. De gör så många reps och sets att de fullständigt tröttar ut muskulaturen. Man säger att de tränar till "failure", till dess att de inte orkar göra en enda repetition ytterligare. Muskelvävnaden trasas sönder av detta och det krävs lång återhämtning för att kroppen ska hinna med reparationen. Därför är det förhållandevis lätt att med denna form av träning råka ut för överträning. Kroppen vill undvika mjölksyrabildningen och anpassar sig genom att bilda fler blodkärl för syretransporten och fler mitokondrier för att öka fettförbränningen och minska spjälkningen. Detta ger en påtaglig ökning av massan.
Det här kan verka bra, men det minskar den relativa andelen av myofibriller, de sammandragande enheterna i muskelfibrerna. Muskeln blir visserligen starkare, men den ökade massan ökar tyngdkraften och därigenom motarbetas MSF! Dessutom kräver denna ökade muskelvolym en ökad tillgång på syre, vilket påverkar uthålligheten. I de allra flesta idrotter är därför denna ökning av massan ogynnsam.
För den som kommit upp i åren, ligger kanske inte heller tävlandet i någon idrottsgren som första prioritet. Med åldern följer också en nedgång i hormonproduktionen, till exempel av testosteron och tillväxthormon, vilket har som följd att man på äldre dagar förlorar muskuiatur. En vettigt bedriven styrketräning, tillsammans med en animalisk högfettkost, ökar hormonerna och gör att man kan behålla (och till och med bygga) muskler. Det är det verksammaste sättet att skjuta upp åldrandet!
